Johanna Lönnberg

Jag ber om ursäkt för föregående inlägg. Det var inte min mening att klaga på flitiga människor, eller anklaga någon för att ljuga, eller sura för att någon skriver om pluggeri. Jag menade inte heller att jag är bättre än alla andra, för sa jag det så vore jag en sjusärdeles dumbom. Jag undrade mest bara om det är möjligt att någon överhuvudtaget pluggar så ihärdigt, hela tiden? Hm, men jag är fortfarande lite upprörd över det faktum att vi kallar det plugg. Det är inte ens roligt att säga. 

Jag känner att punktformen har uteblivit på sistone och det är något som i ärlighetens namn gör mig lite ledsen. Tack och lov är det ett lättåtgärdat problem. Det mest sammanhangslösa i dagsläget, och vad som passar bäst i punktform just nu, är saker jag stör mig på. Så, här kommer en lista entitled 'saker jag stör mig på':

1. ordet plugga
2. att jag skriver ett inlägg som jag sedan ber om ursäkt för utan att någon ens ifrågasatt det. varför skulle jag nödvändigtvis be om ursäkt? jag blir förbannad.
3. att jag inte påbörjar mina punkter med stor bokstav, vad är det för trams? (jag ids dock inte ändra på det nu, det vore inte consistent)
4. att jag nu insett i hur stor utsträckning min eye-sight failar mig; tänk att saker och ting har tydliga, skarpa kanter. who knew?
5. att jag är incosistent i att vilja vara consistent. det är väl väldigt inconsistent att inte kunna hålla isär två språk i skrift?
6. att inconsistent egentligen inte är den exakta motsatsen till consistent. men, fuck you. nu kör jag på det.
7. ord som i allmänhet kan kopplas till jean och hennes fasoner, exempelvis consistent
8. att jag i lördags gick och la mig klockan nio vilket är tidigare än jag gått och lagt mig på en lördag på år och dar
9. att punkt numro åtta inte innehåller ett enda gudsförgätet skiljtecken
10. att jag låter bitter, när jag egentligen är väldigt glad
11. att jag sitter och rynkar på ögonbrynen, varför?
12. att jag är avundsjuk på mig själv stör mig exceptionellt mycket, kan jag inte bara inse att det är jag som lever detta goda liv och att jag därför inte har någon som helst anledning att vara avundsjuk? jag är rolig jag.
13. jag stör mig på att jag är störd. men jag tycker också att det är jämarns roligt.

Jag hittar inte på något mer jag stör mig på, men, right me if I'm wrong; är det inte passande att en eländig eländeslista, som the one posted above, innehar just tretton punkter? Egentligen så ska ordet tretton skrivas i siffror, för min gamla svensklärarinna sa att numrena från ett till tolv skriver man ut, men från 13 och uppåt skriver man i siffror. Nu vet ni det.

Nu såhär i slutet så känner jag nog att jag vill be om ursäkt för detta inlägg också. Vilket himla tidsslöseri. Jag ska skärpa mig, det ska jag verkligen göra. Jag önskar mig lycka till. Nu får det fanimej vara sängdags.

Jag förstår inte varför jag känner så mycket för att svära idag. Fy så onödigt.

Jag undrar lite över en sak; pluggar alla så mycket som dom säger? Jag blir tokig på att alla skriver hur mycket de pluggar och sliter och inte orkar leva sitt övriga liv för att all kraft går åt just den sysselsättningen. Eller är det bara tomma ord? Visst; jag kan också säga att jag pluggar som en tok, men jag pluggar ju egentligen inte. Allvarligt talat så gör jag tusen andra saker samtidigt och sliter inte direkt ut mig själv. Nog har det varit stunder när jag lidit - främst måndag, fredag och lördag v.7 - men utöver det så är det inte så jobbigt att plugga. Eller är det kanske bara jag som har en annorlunda pluggteknik? Och vem fan kom på att det skulle heta plugga? Det är inte begripligt. Jag borde dock plugga, men jag gör det inte. Obegripligt, javisst, men också begripligt, för det är banne mig inte kul. Inte jobbigt, men inte heller roligt.

Det finns många saker man kan göra som är roligare än att plugga. En av dessa är att äta, och det tänker jag göra nu. Sen, efteråt, kanskekanske att jag öppnar en bok och tittar lite i den. Kanskekanske. I mean it enough to say it twice.

Det är bra.

Nu ska jag fara och snutta bebis. Mmmmm.

Påsklovet gick sannerligen i en rasande fart. Helt galet fort var det över. Under tiden så kändes det dock som att tiden flöt på synnerligen långsamt, men nu i efterhand är det bara ett virrvarr av dar och händelser.

Tiden hemma i Vilhelmina var kort, men kärnfull på sitt vis. Jag fick spendera några dagar med familjen upp i fjällen, vilket var somewhat peculiar med tanke på att det var pappadelen av familjen. Omvänt, som alltid. Jag fick också leka lift, bygga en dödsdömd snögubbe, åka pulka en hel gång, bära ved, ringa karlsson på taket och vara redig.

Även om detta var mys av rang så gjorde jag helt rätt i att stanna några extra dagar i Umeå. I den frågan stöttar jag mig själv till fullo. Jag fick bestämma själv vad jag ville göra och kände mig inte alls låst, som jag gjort så många gånger förut. Det var klokt att skära ner Vilhelminavistelsen till bara tre dagar, det blev på något sätt mer intensivt och mindre långtråkiga stunder. Dessutom fick jag mer tid i Umeå. A win-win situation. Very much so, in deed.

Jag vet inte hur jag ska sätta ord på vad det är jag vill säga. Jag är fortfarande helt hänförd. Dryg är jag nog också men det vet jag många som är så det gör ingenting. Man kan säga som så att jag är full av bokstäver och ord som alla vill ut på en och samma gång. Jag är också väldigt glad. Plus att jag köpte en ny klänning idag som jag kanske ska ha imorgon. Hihi.

Jag har mycket att vara glad över. Exempelvis ska jag snart ställa mig och laga mat; leverbiff. Som jag har längtat efter leverbiff. En annan sak som glädjer mig är mitt fina initiativ att dra in på stan idag, trots alla krämpor och sorger, för att utnyttja min 20% rabatt på hm. Det gjorde jag riktigt bra, om jag får säga det själv; inhandlade nämligen ett par sjukt söta byxor som jag inte riktigt vill ta av mig. Jag är en synnerligen nöjd flicka idag. En smula hoppfull därtill.

Något som är riktigt illa dock är att både jag och Christina har glömt lösenordet till våran gemensamma blogg. Innan vi ens börjat skriva i den. Dumt.

Ikväll ska jag dansa och må. Det ska bli treeeevligt och kuuul och allatiiiiders.