Oh, happy day
Nu evakuerar jag
Ikväll rullar jag till villepille för att äta farmors mat, sura, skratta, leka och sova. Ny vändning den här gången är dock att jag inte tar med mig datorn varvid det kommer bli långt mycket tråkigare att sura.
Hursom; innan jag far måste jag bära ut lite grejsimojs i förrådet, vara ledsen för att jag inte är med Pling i Arvidsjaur, packa och äta köttbullsmakaronketchupmiddag. Samt, förslagsvis, klä mig.
Till den som vill mig något: snälla, ring! Rädda mig från den outsägliga tristess som ibland slår till. Detta gäller egentligen inte bara påskhelgen utan i stort sett alla vanliga dagar också. Jag är fenomenal på att prata i telefon så du kommer inte ångra dig ;)
Nä, jag känner mig inte alls som en desperat gammal nucka
Inatt var jag uppe till 02.30 tack vare detta och har därmed saboterat min nyinförskaffade dygnsrytm.
Men det spelar ingen roll, för det gav mig några få timmar med kärleken; Joaquin Phoenix.
Christiiiinaaaaa! Kom heeeeem!
Åh, jag saknar mitt hjärtas dam! Min gula glansiga majskolv! Min boll! Min Buttercup!
Jag saknar de dagar när vi bara helt spontant kunde börja dansa runt till Electric Light Orchestra. Eller när vi cyklade till skolan och skreksjöng Build me up Buttercup. Eller när vi bara låg och sov på varann. Eller den natten då vi gick på den där hemliga lilla gräsplätten vid E12:an. Eller de stunder vi var så irriterade på varann att vi slängde ut den andre. Eller de gånger vi svullade pommes och bea. Eller när vi struttade runt i Sollefteå. Eller självklart varje gång vi såg på mupparna. Jag saknar precis ALLT med Christina!
Kom hem så jag får klippa ditt och hår, raring. Jag känner mig för hemskt ensam.
Ps. Neil saknar dig.
Ps2. Det gör inget om du är fet.
Insikt, musikal och motivering
Jösses, nu tar jag en ångestbloggomgång. Bara så det blir gjort. No anaesthesia, liksom.
Jag kom på en kul grej idag! Två grejer egentligen, men den andra är mer en insikt. Here it goes:
1. Det är roligt och förnyande att sträcka ut tungan i slutet av en gäsp. Man får känna sig skadad och unik. Plus att det känns rätt härligt också.
2. Om man kliver upp klockan 7 en ledig dag och faktiskt promenerar in på stan på en gång så blir dagen väldigt mycket längre och riktigare och nästan friskare. Plus att det känns härligt också. Igen.
Ikväll ska jag på musikalteater kl19, vilket är helt fabulous. Mina förberedelser inför ett äventyr som detta är följande:
1. Powernappa på soffan i en halvtimme. För dagen valde jag att vakna med neddreglad haka, vilket verkligen satte fart på vakningsprocessen - ett litet tips till alla sjusovare. Förresten! Powernappa bara om ni klev upp tidigare än 9 samma morgon. Annars kan ni lika gärna säga adjö till livet de närmsta dagarna.
2. Klä mig i något som är skönt att sitta ner i i två och en halv timme. Ungefär som när man ska åka buss. Dock klär jag mig inte i busskläder, det är ju trots allt en kulturell tillställning.
3. Ser till att limma fast glasögonen i min hand så jag inte glömmer dem hemma. Vilket är sedvana. Jag ska seriöst överväga ett senilsnöre, men det känns inte så hippt. Förvisso känns det rätt kulturtant... men jag är inte riktigt där än.
4. Velar till höger och vänster om jag ska laga mat eller inte innan. Risken är att matlagningen drar ut på tiden, det händer ofta hos mig då jag - hör och häpna - inte är en fancy kock som typ Gordon Ramsay. Jag har ju faktiskt betalat för biljetten. Det slutgiltiga beslutet blir att ta med mig något att knapra på när jag väl är där. Idag blir detta något violtabletter och ostriskakor.
5. Jag planerar in vilken buss jag ska ta så jag är där i god tid innan. Jag är en nörd när det kommer till att vara i tid till saker som inte är jobb eller skola eller möten med vänner och familj. Det vill säga; så fort det handlar om evenemang där det figurerar främmande människor är jag duktig. Ursäkter + främlingar = obehag och känsla av dumhet. Hursomhelst - helst planerar jag att åka två bussar förtidigt, ifall jag skulle missa den första och ifall den andra skulle vara sen. Det är inte som att jag har annat för mig.
6. Byter kläder en tre fyra gånger.
7. Förväntansfull väntan.
8. Dubbelkollar att biljetten är med.
9. Missar bussen eftersom jag agerar ambivalent skonörd i sista minuten.
Jag lovar att återkomma med åtminstone ett blogginlägg innan veckan är över. Händer inte detta är ni välkomna att slå mig på fingrarna.
Ikväll är jag svensk och lagom.
Ikväll tänkte jag vara utklädd, men jag är tjock idag så det känns inte riktigt hejsan längre. Jag får spara't tills en annan dag.
Det blir typ vero moda-stuket. Blä.
Tid är inget för mig
Jag hatar att missa tåget.
Vilken smörasktyp är du?
Är du den som borrar ner smörkniven och lämnar stora gropar efter dig?
Är du den som stryker lite lätt runt kanterna för att först använda upp det som är lite felplacerat?
Är du den som lämnar smulor kvar i smörasken?
Är du den som inte bryr dig om att det är smulor i smöret utan kör på ändå?
Är du den som ställer smörasken på kant?
Är du den som låter den lilla skyddsfolien sitta kvar tills det inte går ha kvar den längre?
Nå?
Själv är jag den som öppnade smörasken igår och fann en vid och jämn krater.
Saker som inte är kissiga
Första saken som inte är kissig: Jag har klippt mig, äntligen, och jag tror det är bland de första gångerna jag går från frisören nöjd. HårizontLiv gjorde det bästa jobbet någonsin. Jag är sjukt nöjd, och de flesta andra jag träffat också.
Andra saken som inte är kissig: Jag har upptäckt hur härligt det är att rulla över till andra kudden när jag snoozar. Detta är också kudden som gått från att vara tegelston till typ ett cumulusmoln.
Tredje saken som inte är kissig: Inatt när jag åkte taxi hem från jobbet (som i och för sig var kissigt) botades min taxiskräck. Jag har som varit rädd taxichaufförer sedan en väldans obehagligt mardröm för några månader sedan. Han var ju hur trevlig som helst och generös och hela köret. Tänk vad man kan dela med sig i en taxi. Och ja, har ni förresten tänkt på att det heter The Stadium?
Fjärde saken som inte är kissig: Batman II. Han är inte alls kissig. Han är perfekt till att krama, till en extra kudde eller ett armstöd när man ska läsa, till att kasta i luften och till att använda som kudde mellan knäna (grym avlastning för ryggen, fniss). Han är mitt allt och lite till these days.
Femte saken som inte är kissig: CATE BLANCHETT. Hon är så strålande vacker, spännande, intressant och intelligent så jag bara dör. Jag svärmar för Cate Blanchett. Ville jag bli skådespelare så skulle jag ha henne som förebild. Tänk vilka kunskaper och erfarenheter och vilken talang hon sitter på.
