så här går det när man är som man är
Ikväll har jag sytt en väska till alla mina elektronikprylar som ska med på min lilla resa.
Är jag världens mest onödiga människa eller är jag bara virrig?
Packningen är inte klar. Nej.
Sen måste jag bara säga såhär:
SANDRA SANDRA SANDRA SANDRA SANDRA SANDRA!
VILHELMINA VILHELMINA VILHELMINA VILHELMINA!
Och så vidare.
Märks det att jag längtar?
Lite som en bal på slottet
Förra inlägget var.... ofärdigt.
I korta drag så är det där min resrutt Sundsvall-Latikberg tur och retur. Det finns inte bra med billiga alternativ vill jag lova.
Hursom känns det alldeles, alldeles underbart att få åka hem till Vilhelmina och hälsa på Sandra! Jag längtar så jag får andnöd när jag tänker på det. Och jag blir alldeles pirrig samtidigt för nu ska jag ju få träffa en helt ny människa - Lukas. Det är lite nervöst, kan jag erkänna, det känns småviktigt att vi klickar han och jag. Jag vill ju inte att min gudson ska sky mig som pesten, så jag har övat här hemma med min nalle Batman på hur man bäst håller i en bebis. Enda orosmomentet är att jag inte har inkluderat Lukas vikt i mina kalkyleringar för den ultimata muskelspänningen. Eller vad man ska kalla det. Men, jag kan säga så här; tappar jag honom i golvet ska jag vara snabb med att skylla på Robin.
Två dagar till på mig att ladda. Leverbiff, plommon, cashewnötter och hinkvis med vatten. Jag vet inte om det fungerar, men det är vad köket har att erbjuda.
Iallafall, åkte jag hem tidigare från jobbet idag, mer påkissningsrädd än glad i hågen (galna grannar), och tänkte så här: "Nämen, vilket ypperligt tillfälle att packa och göra klart inför min lilla tripp." Så här 9 timmar senare är allt jag åstadkommit en övertydlig resplan plus en ihop-paintad, onödig, idiotförklarande bild på min Norrlandsboll. Jag får ta det imorgon, för nu är jag ju upptagen med det här. Är det någon som har en bra pack-princip? Eller en mall? Eller helt enkelt en diktatordröm? Call me.
Det finns en risk att vistelsen i Vilhelmina kommer leda till att jag aldrig vill åka hem* igen. Det finns en väldans massa som talar mot. Och vem är jag att stå emot logiken?
* Hem är Sundsvall, hem-hem är Umeå, hem-hem-hem är Vilhelmina. OK?
Skutt skutt - hopp hopp
På tisdag ska jag ut och resa. Ja, tänk för att det ska ja!
Inte till världens ände, och överhuvudtaget inte riktigt till en ändstation... utan i en cirkel. Jag har tänkt göra en liten turné som jag valt att kalla Norrlandsbollen. Egentligen är resan inte riktigt rund, snarare femkantig. Men Pentagon var upptaget, har jag hört.
Så här planen ut:
Steg 1 - Buss från Sundsvall till Umeå, tisdag kväll
Steg 2 - Bil från Umeå till Lycksele, onsdag morgon
Steg 3 - Buss från Lycksele till Latikberg, onsdag eftermiddag
Steg 4 - Buss från Vilhelmina till Östersund, lördag morgon
Steg 5 - Tåg från Östersund till Sundsvall, lördag eftermiddag
Och så var bollen sluten.
För den som inte förstod har jag ställt i ordning ett visuellt hjälpmedel. Dock utan färdriktningspilar.
Varsågoda:
Hjälp?
Åker till Umeå och Vilhelmina nu till veckan, så jag tänkte passa på att höra om det är någon som vill ha något från IKEA! Eller Sundsvall i stort, för den delen. Är det så, så säg till. Men betänk att jag som är körkortslös håller mig med bussresor, sååå, små grejer. Lagom stora grejer. Grejer som inte är överdrivet svåra att släpa med sig.
Glad to be of help, et cetera, et cetera.
Tjitjing!