Johanna Lönnberg

Jag är rädd att de jag älskar och håller av inte kommer få vad de förtjänar, och önskar, här i livet.
Jag vill så gärna att mina nära och kära ska vara lyckliga, vid god hälsa och kunna älska.

Jag vet att jag inte kan se till att alla får ett underbart liv, jag känner mig så hjälplös och utan kontroll.
Samtidigt är jag, i grund och botten, så otroligt naiv. Kanske jag begär alldeles för mycket - av er, av ödet, av mig själv.

Men mest av allt vill jag ta hand om er allihop.