Min mamma är en pärla
Jag har världens bästa mamma!
Igår när jag tömde brevlådan såg jag till min förtjusning att jag hade fått ett riktigt brev, med handskriven adress. Jag blir alltid lika glad. Lång tid tog det inte att lista ut vem avsändaren var; la mama. Sen jag flyttade till Sundsvall har det dykt upp ett antal små brev på posten, med välbehövligt och välkommet innehåll.
I första brevet fann jag en skiftnyckel. Det var mycket rart eftersom jag, bara några dagar innan, suckat över att jag skulle byta soffklädsel men insett, efter att jag kommit halvvägs, att det inte går utan att skruva isär soffan. Jag var så besviken den gången eftersom jag verkligen ville få det ombonat och fint i lägenheten, så jag skulle känna mig hemma. Och tänk, att hon kom ihåg det! Och skickade en liten söt en till mig!
I andra brevet tog jag emot en liten pillerburk med alvedon och fluortabletter, inlindat i papper - as in the old days. Dessutom hade mamma skickat med lite hälkuddar och ett par fotsulor till mina onda fötter. Hon är bra rar min mor.
Brev nummer tre innehöll så mycket som en hemstickad nallebjörn. Vi hade suttit och bläddrat bland gamla grejer då jag hittade en liten bok med stickmönster, varav ett mönster var till en sån här liten godsak som jag åade mig över. Rätt vad det är har hon suttit och pillat ihop en sådan sötnos och nu följer den med mig i väskan emellanåt, som en maskot ungefär!
Brevet som damp ner igår, nummer fyra, bjöd på en korsordstidning samt ett storkryss. Då snackar vi nöjd Johanna. När hon vägt brevet för att checka hur många frimärken som skulle behövas, såg hon att hon kunde lägga till massa mera gram på samma frimärke. Därmed tultade damen iväg på stan på lunchen och införskaffade ett antan ansiktsmasker som hon skickade med.
Nä, min mamma är nog inte bara en pärla. Hon är ett pärlhalsband. Som en kram, ungefär.
ps - namnförslag på björnen mottages tacksamt - ds
Igår när jag tömde brevlådan såg jag till min förtjusning att jag hade fått ett riktigt brev, med handskriven adress. Jag blir alltid lika glad. Lång tid tog det inte att lista ut vem avsändaren var; la mama. Sen jag flyttade till Sundsvall har det dykt upp ett antal små brev på posten, med välbehövligt och välkommet innehåll.
I första brevet fann jag en skiftnyckel. Det var mycket rart eftersom jag, bara några dagar innan, suckat över att jag skulle byta soffklädsel men insett, efter att jag kommit halvvägs, att det inte går utan att skruva isär soffan. Jag var så besviken den gången eftersom jag verkligen ville få det ombonat och fint i lägenheten, så jag skulle känna mig hemma. Och tänk, att hon kom ihåg det! Och skickade en liten söt en till mig!
I andra brevet tog jag emot en liten pillerburk med alvedon och fluortabletter, inlindat i papper - as in the old days. Dessutom hade mamma skickat med lite hälkuddar och ett par fotsulor till mina onda fötter. Hon är bra rar min mor.
Brev nummer tre innehöll så mycket som en hemstickad nallebjörn. Vi hade suttit och bläddrat bland gamla grejer då jag hittade en liten bok med stickmönster, varav ett mönster var till en sån här liten godsak som jag åade mig över. Rätt vad det är har hon suttit och pillat ihop en sådan sötnos och nu följer den med mig i väskan emellanåt, som en maskot ungefär!
Brevet som damp ner igår, nummer fyra, bjöd på en korsordstidning samt ett storkryss. Då snackar vi nöjd Johanna. När hon vägt brevet för att checka hur många frimärken som skulle behövas, såg hon att hon kunde lägga till massa mera gram på samma frimärke. Därmed tultade damen iväg på stan på lunchen och införskaffade ett antan ansiktsmasker som hon skickade med.
Nä, min mamma är nog inte bara en pärla. Hon är ett pärlhalsband. Som en kram, ungefär.
ps - namnförslag på björnen mottages tacksamt - ds
Kommentarer
Trackback