Det blev som snett, alltihop
Jag vet inte riktigt vad jag ska tro.
Idag är en sån där dag när det är sådär sinnessjukt varmt, inomhus som utomhus, att man inte riktigt vill leva. Fastän jag är ledig for, läs flydde, jag till jobbet i panik, för där finns åtminstone luftkonditionering. Sååå, idag har jag rullat om en låda med 30 kvittorullar, lunchat med en kollega samt stört arbetets gång. En fin dag, i slutändan.
Innan jag hem löpte, jag några klänningar köpte.
När jag kom in till stan och skulle traska hemhem, så gick jag förbi ett dropinsolarium som jag lurat lite på de senaste veckorna. Sure, tänkte jag, jag har några tior i väskan, varför inte ta en svängom under lysrören? Lättare sagt än gjort. SaraLi har gett mig en barnenkel förklaring på hur man gör, men jag tycks inte ha fattat galoppen.
Jag började med att lägga i en tia, ansåg att fyra minuter var lite väl futtigt och försökte stoppa in en till. Den hoppade ut igen. Säkert tjugo gånger, om inte mer, så fyra minuter får räcka för dagen. Glad i hågen klär jag av mig och börjar preppa när jag inser att här bjuder de minsann inte på lån av såna där ögonmojänger. Häpp. Jag klär på mig i blixtens hastighet, springer runt i alla lediga rum och ser om det kan tänkas finnas någon annanstans. Då hittar jag en automat där man kan köpa sådana för 10 pix. Yes! Jag går tillbaka till rummet och ser att mitt solarie startat och att det är drygt tre minuter kvar. Slänger av mig kläderna och hoppar i. Hinner ligga där i tio sekunder innan jag inser att jag nog inte låste dörren. Springer upp och låser, lägger mig ner. Och resten av tiden var en enda lång 2 minuters mardröm. Jag var bombsäker på att maskinen skulle brinna upp när som helst, den levde om så förbaskat.
Kort sagt var jag rädd. Men jag ska ge det ännu en chans någon annan dag. Rum nr 5 har dock bränt sina broar.
Idag är en sån där dag när det är sådär sinnessjukt varmt, inomhus som utomhus, att man inte riktigt vill leva. Fastän jag är ledig for, läs flydde, jag till jobbet i panik, för där finns åtminstone luftkonditionering. Sååå, idag har jag rullat om en låda med 30 kvittorullar, lunchat med en kollega samt stört arbetets gång. En fin dag, i slutändan.
Innan jag hem löpte, jag några klänningar köpte.
När jag kom in till stan och skulle traska hemhem, så gick jag förbi ett dropinsolarium som jag lurat lite på de senaste veckorna. Sure, tänkte jag, jag har några tior i väskan, varför inte ta en svängom under lysrören? Lättare sagt än gjort. SaraLi har gett mig en barnenkel förklaring på hur man gör, men jag tycks inte ha fattat galoppen.
Jag började med att lägga i en tia, ansåg att fyra minuter var lite väl futtigt och försökte stoppa in en till. Den hoppade ut igen. Säkert tjugo gånger, om inte mer, så fyra minuter får räcka för dagen. Glad i hågen klär jag av mig och börjar preppa när jag inser att här bjuder de minsann inte på lån av såna där ögonmojänger. Häpp. Jag klär på mig i blixtens hastighet, springer runt i alla lediga rum och ser om det kan tänkas finnas någon annanstans. Då hittar jag en automat där man kan köpa sådana för 10 pix. Yes! Jag går tillbaka till rummet och ser att mitt solarie startat och att det är drygt tre minuter kvar. Slänger av mig kläderna och hoppar i. Hinner ligga där i tio sekunder innan jag inser att jag nog inte låste dörren. Springer upp och låser, lägger mig ner. Och resten av tiden var en enda lång 2 minuters mardröm. Jag var bombsäker på att maskinen skulle brinna upp när som helst, den levde om så förbaskat.
Kort sagt var jag rädd. Men jag ska ge det ännu en chans någon annan dag. Rum nr 5 har dock bränt sina broar.
Kommentarer
Trackback